Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger ser på trygghet inom förskolan. Vi vill ta reda på om och i så fall hur deras syn på trygghet påverkar deras arbetssätt i relation till omsorg och pedagogisk verksamhet. Vi vill också undersöka hur pedagogerna ser på förskolans uppdrag i samhället och hur det påverkar hur de ser på trygghet i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger på två olika förskolor kan vi se att båda förskolorna i sitt arbete med att skapa trygghet använder sig både av en pedagogisk verksamhet men också av omsorg. Det är i samspelet mellan de båda som tryggheten skapas.

Abstract Ett examensarbete om verksamma pedagogers syn på pedagogisk handledning i förskolan. Syftet med arbetet är att ge en inblick i pedagogers uppfattningar om pedagogisk handledning samt få en indikation på om och i så fall hur förskollärarens uppfattningar liknar eller skiljer sig från specialpedagogens uppfattningar i frågan om fenomenet pedagogisk handledning. Studien består av halvstrukturerade intervjuer som sedan analyserats med fenomenografisk ansats. Intervjuerna har handlat om fenomenet pedagogisk handledning. Resultatet visar på fyra aspekter av förståelsen för fenomenet pedagogisk handledning: ? syftet med pedagogisk handledningen ? förutsättningarna för pedagogisk handledning ? svårigheter vid pedagogisk handledning ? förutfattade meningar om pedagogisk handledning I jämförelsen av förskollärarens och specialpedagogens uppfattningar så är tankarna mer individuella och inte professions bundna under syftet med och förutsättningarna för pedagogisk handledning.

Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt förskollärare anser att de använder pedagogisk dokumentation i förskolans vardagliga verksamhet. Studien är kvalitativ och tio förskollärare från två förskolor intervjuades. Resultaten från intervjuerna var att pedagogisk dokumentation används för att synliggöra barnens lärande i förskolan. Förskollärarna beskrev att de kände sig trygga och professionella av att använda pedagogisk dokumentation. Barnen beskrevs av förskollärarna bli avcheckade med hjälp av pedagogisk dokumentation.

Vårt syfte med följande arbete är att undersöka pedagogernas upplevelse av och deras syn på begreppen omsorg och kunskap i träningsskolan samt gymnasiesärskolan. Vi har valt en kvalitativ analysmetod och en fenomenologisk ansats då vi söker upplevelser och tolkningar av mötet mellan elev och pedagog. Vi vill beskriva det som pedagogerna upplever som verklighet, vilket de i sin tur bygger sin verksamhet på. Mönstret som träder fram i vår studie är att medvetenheten är stor bland pedagoger. Så länge det finns en medvetenhet i utövandet av omsorg så kan omsorg vara en metod som leder till kunskapsutveckling..

Syftet med denna uppsats är att studera informell omsorg bland äldre personer i Sverige. Med informell omsorg avses omsorg som inte utförs av den skattefinansierade äldreomsorgen eller består av köpta tjänster i hemmet. Informell omsorg definieras i denna uppsats som sådan omsorg som utförs av anhöriga och andra närstående utan ekonomisk ersättning. Tidigare studier visar att den informella omsorgen bland äldre är mer omfattande än den formella. På senare år finns tendenser på att den informella omsorgen ökat i omfattning, i takt med att den formella omsorgen minskat.

Vi har valt att genomföra en undersökning vid namn: Miljöns förutsättningar för barns lärande. Vi såg ett intresse för att göra detta eftersom vi såg en stor brist på forskning kring ämnet. De få böcker som fanns beskrev ofta en av verksamheterna och inte en jämförelse mellan de två. I denna undersökning har vi därför med hjälp av kvalitativa intervjuer och observationer jämfört miljöerna hos två dagbarnvårdare och två förskolor. Resultatet av dessa intervjuer och observationer har sedan analyserats och diskuterats för att komma fram till ett resultat.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur en dokumentation i förskolan blir pedagogisk och hur verksamma pedagoger definierar pedagogisk dokumentation. Likaså har det undersökts om det finns något som hindrar pedagoger till att arbeta med pedagogisk dokumentation. En ökad förståelse och en fördjupad kunskap om pedagogisk dokumentation sågs också som ett centralt syfte. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av nio verksamma pedagoger. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med en hermeneutisk utgångspunkt.

I denna studie studerar jag validering av reell kompetens i barnskötaryrket. Det innebär att jag undersöker vad som kan vara att ha ?omsorg om? en annan individ, genom att intervjua validerare, vilka är de som bedömer och validerar denna kompetens. De som blir validerade genom att deras kompetens blir bedömd har intervjuats om vad de uppfattar är att ha ?omsorg om? barn och unga.

Vi, Patricia Contreras och Sarah Ryberg, har i vår studie, Omsorg, fostran och lärande i teori och praktik, valt att genomföra vår undersökning på fyra småbarnsavdelningar på fyra förskolor i en storstad i södra Sverige. Syftet med detta arbete är att ta reda på om omsorg, fostran och lärande bildar en helhet på dessa avdelningar, samt hur pedagoger-na tänker kring och arbetar med att skapa en miljö för småbarn där omsorg, fostran och lärande skapar en helhet. Uppsatsen baseras på frågorna: Hur gestaltar sig omsorg, fost-ran och lärande i den pedagogiska verksamheten på fyra förskolor i en storstad? Och vad lägger pedagogen i begreppen omsorg, fostran och lärande? Metoderna för detta arbete har varit observationer och intervjuer av pedagoger på avdelningarna. Arbetets teoretiska bakgrund baseras på Daniel Sterns, Dion Sommers, Ingrid Pramling Samuelssons och Lev Vygotskijs teorier kring omsorg, fostran och lärande. Kapitel Resultat är en sammanställning av empiri och teori.

Den reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö 98, 2010) har kompletterat ett avsnitt om uppföljning, utvärdering och utveckling till läroplanen. Det innebär att varje barns utveckling samt förskolans verksamhet ska dokumenteras, följas upp och utvecklas. Syftet med denna studie är att beskriva hur förskollärare uppfattar och arbetar med pedagogisk dokumentation. Vi har använt oss av litteratur och en kvalitativ forskningsansats, vi intervjuade fem pedagoger som alla är verksamma inom förskolans verksamhet. Resultatet visar att alla pedagoger ser pedagogisk dokumentation som något positivt och att arbetet med pedagogisk dokumentation främjar deras arbete i verksamheten på många olika sätt.

Studien syftar till att undersöka hur pedagogisk dokumentation skapas och vad det innebär för lärande för barn och pedagoger. Ett yttligare syfte är att se vilka arbetsmetoder som finns och om det finns någon problematik med pedagogisk dokumentation i förskolan..

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur några pedagoger ser på pedagogisk dokumentation, vad de anser krävs för att en dokumentation ska bli pedagogisk och på vilket sätt de anser att pedagogisk dokumentation kan påverka/utveckla verksamheten i förskolan. Som metod har vi använt oss av en enkätundersökning som har genomförts med tolv pedagoger från olika förskolor. Det vi har kommit fram till i vårt resultat är att pedagogisk dokumentation som arbetssätt innebär att pedagogerna får en möjlighet att förstå läroprocesser och fånga barnens utveckling. Samtidigt är det ett sätt att visa på den verksamhet som bedrivs för föräldrarna och andra intresserade. Kommunikationen och reflektionen kring dokumentationen, leder vidare till utforskande och utveckling såväl för barnet som för pedagogen.

Vårt syfte med arbetet är att undersöka pedagogers inställning till pedagogisk dokumentation som förhållningssätt och som verktyg för barns och pedagogers lärande. Med hjälp av intervjuer och en observation på två olika Reggio Emilia-inspirerade förskolor har vi fått svar på hur pedagoger resonerar kring pedagogisk dokumentation, hur pedagogisk dokumentation kan bidra till utvecklingen av barns och pedagogers lärande samt hur pedagogisk dokumentation påverkar pedagogers förhållningssätt. Resultatet visar att informanter i vår undersökning främst använder sig av pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att hjälpa barn att se och utveckla sitt eget lärande. Man kan tolka resultatet som att det förekommer nackdelar med detta arbetssätt som främst handlar om tiden. Undersökningen visar att pedagogerna har påbörjat en process i arbetet med pedagogisk dokumentation, men att de inte ännu utnyttjar alla användningsområden som pedagogisk dokumentation som verktyg erbjuder.

Efter att den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö98/10, trätt i kraft har kravet på pedagogisk dokumentation i förskolan ökat. Denna studie undersöker förskollärares tankar om, och arbete med pedagogisk dokumentation i förskolan, med fokus på de didaktiska frågorna vad, hur och varför? Resultatet visar på en övervägande positiv syn hos förskollärare. Även negativa aspekter så som tidsbrist, kompetensbrist samt olika synsätt på vad den pedagogiska dokumentationen är har framkommit i undersökningen..

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger resonerar kring pedagogisk dokumentation ute i verksamheten. Vad och varför dokumenterar pedagogerna? Vad ser pedagogerna för möjligheter respektive hinder med pedagogisk dokumentation som verktyg? och även hur barnen involveras i detta arbete. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer och enkätundersökningar. Svaren har sedan analyserats med hjälp av relevant litteratur.